"Lögner fungerar därför att omgivningen så gärna vill tro på dem."


Eller inte... Är så jävla fullkomligt less på lögner...  Jag slutar aldrig bli förbluffad över hur gränslösa och sjuka hans lögner är/blivit... Vet inte om jag någonsin kommer förstå, men en sak är säker, är så glad över att han hålls på distans och att jag kan se det med andra ögon idag... Köper inte något av vad han säger... 


Men att jag präglats av alla lögner är nog inte så konstig... För mig att känna tillit och förtroende till någon, då mest menat för killar är något jag verkligen fått arbeta med. Att ord inte bara är ord utan även kan betyda något mer... Även att jag kan vara värd att älskas och att någon faktiskt kan ha genuina avsikter och känna för mig, detta är inte heller någon självklarhet.  


Självförtroende har jag nog till viss del nu då jag vet att jag kan, och klara av saker och ting på egen hand... Tar jag mig an saker så slutför jag dom. Jag har alltid haft ambitioner och jag ser oftast till att slutföra och prestera... Bara det att jag lyckats ta mig ur ett destruktivt förhållande, avklarat en lärarexamen, har ett heltidsjobb som jag älskar, ensamstående heltids mamma, bostadsrätt, hyfsad ekonomi  "klarar mig bra i af"... Självständig helt enkelt! Gör ju att självförtroendet får sig en skjuts... tron på mig själv finns nog... 


Vidare är ju självkänslan något helt annat... Utseendet... känslor... usch o bläää jobbigt det där!! Mitt utseende är nog bara att acceptera, ser ju som jag gör men tycker ärligt inte om det jag ser. Förut trodde jag att det hade med min vikt att göra... gick upp ca. 25 kg då jag mådde dåligt, jag brydde mig inte... men med 25 kg minus så förstår jag att självkänslan inte alls satt i vikten... Ser mig fortfarande på samma sätt konstigt nog även om att jag kan se en skillnad...

 Poserar lite i bikini... Gålö sommaren 2011

typ 20 kg tjockare sommaren 2009 (har vart tjockare än det här ska tilläggas)

Kopplar nog självkänslan till känslan inom mig... och detta speglar nog mig långt tillbaka till barndomen... vilket nog präglar ens val och ens självskattning genom åren. Att stanna i ett förhållande som ändå var så pass destruktivt   så många år var ju inte av kärlek dessvärre, har nog med min dåliga självkänsla att göra. Alla människor behöver positiv bekräftelse så är det bara... Så det är det jag försöker föra vidare till mina barn...