"du behöver inte känna dig svag för att du gråter, det är inte ett tecken på svaghet utan snarare att du varit stark alldeles för länge".

 

http://www.youtube.com/watch?v=BJ03y6fk0AY

 

Jag får försöka tänka så för denna vecka har varit allt annat en dans på rosor. Demoner som spökar hit och dit och känslor som kommit och gått... Men nu har jag tagit första steget och tänker  tänka framåt, även om jag måste ta tag i vissa saker som  jag helst av allt vill glömma.

Min fina bästa vän M sa något som jag måste försöka greppa "du behöver inte känna dig svag för att du gråter, det är inte ett tecken på svaghet utan snarare att du varit stark alldeles för länge".

Det skrämmer mig när kroppen reagerar på ett sätt jag inte alls kan kontrollera... Men med kloka råd från vänner, familj och kollegor så ska jag lyssna på signalerna och bromsa takten lite... Att vara i nuet och njuta av livet för herre jösses vad jag har det bra... bästa jobbet, finaste barnen, en underbar pojkvän och familjen och vänner därtill.  

 

Jag har haft en underbar helg tillsammans med min älskling, det var ett år sedan vi bytte kärleksringar. Alltså detta är något som verkligen betyder allt för mig, han får mig att känna mig hel eller snarare som att jag är hemma... Han äskar mig fastän en jag är en flumdum "knäppis"... han är någon jag  bara kan vara med, någon att stå att fjantdanslarva till fånig musik med... att uppleva nya saker med, prata, tanka hos... ja han har allt som jag söker. Han kompletterar mig till fullo och han är den finaste killen jag vet. Min vän i livet helt enkelt. 

Här är några glimtar från en återigen mysig helg som kan läggas i "mysromantik"minnesarkivet:

 

Min vän i livet minst sagt!

Gott & Blandat

Om någon lurade i busken bakom #rumpchock deluxe...

Afternoon tea... mums!

Den finaste <3

 

 

Med åren har andas blivit ett faktum för att orka...

VAB är ju inge vidare men lika bra kanske då jag själv verkligen behöver kurera mig (hade inte gjort det om inte ungen var sjuk). Men att vara hemma får mig att känna panik...vill jobba... ut!
Jag har haft känningar i min rygg och tror att det blir värre av att vara hemma, jag ska till dr. nästa vecka och checka läget med ryggen, den verkar inte vilja mig väl iaf. Dumheterna är det en del av i mitt liv just nu men det finns mycket bra också såklart...

Min lilla älskade lilla fina kloka guldklimp O som jag har haft en del med sista tiden. Jag hade ett samtal med förskolan och det gick vägen, jag har förmågan att "ta över" när det är något jag brinner för och så även i detta fall, hade med mig S som stöd, även om jag nog klarat mig på egen hand kändes det tryggt att ha älsklingen med. Jag tipsade pedagogerna och rektorn om en bok som jag själv läst och tänker använda (tipsad av min chef).

 

Min andra guldklimp A är också så otroligt fin, han växer och utvecklas och fyller hela 9 år till sommaren. Så roligt när man ser hur deras personligheter präglar och utvecklas mer och mer. Han är i en fas där man kan ana en hel del förpubertala tendenser, en väldigt känslig ålder. Han är väldigt unik och hans sår har satt spår. Han är ödmjuk och lugn, rar på ett sätt samtidigt som han ibland kan vara ett riktigt litet "ego" :) Han älskar design, kläder, parfym, hår och heminredning... hihi jaa men även starwars dataspel och lek som mer och mer blir "hänga" med kompisar.  Jag har minsann fina barn plus S och hans lilla goa X.

 

 

Tiden tillsammans med min små är verkligen helt jäkla fantastisk, snacka om att tid är guld. Under åren som varit har jag verkligen varit med om en individuell känsloresa till att hitta tillbaka till mig själv och faktiskt lära känna mig själv igen.  Förrut hade jag svårt att "andas"... kände mig mig trängd och vilsen. Med åren har andas blivit ett faktum för att orka... se tilll det man har och ha fokus på rätt saker...

 

Som om två veckor då jag och hjärtat firar ett år som förlovade, det var då vi landade i vårt förhållande... ett år fyllt med massor av kärlek mys och härliga stunder... även svåra stunder. Det jag insett är att S är där och han går ingenstans... han finns där och han är min ryggrad, min trygghet, min glädje och mitt allt! Vi firar vår dag på ett slott någonstans i närheten med lite afternoon tea och trerätters samt förmodligen frisk luft i en harmonisk miljö.

 

Sedan har vi en mysig resa i sommar att längta efter... den inkluderar värme, sol, bad och tid tillsammans!!