Vilken mysig helg jag har haft!

Förra veckan blev jag så ledsen när jag ringde sös och som det lät då var att jag inte va med på någon lista för op. och att det skulle dröja månader innan jag fick någon... Hela min tillvaro rasade då jag har så fördjävligt ont... 
Dagen efter ringde jag och hade laddat för hur jag skulle lägga upp saker och ting för att övertyga dom om att jag måste få tid snabbare, men lättas då av att hon redan förstått min situation, fixat in mig på väntelstan och trodde jag kunde få operation redan i slutet av augusti eller början av september, sicken suck av lättnad jag gjorde då!  

 Vilken mysig helg jag har haft!! 40 timmar på en helsingforskryssning med hjärtat, 40 timmar av kvalitétstid med fina S... Strålande sol, goda drinkar och mycket mys.  Tid är guld värt och är så himla uppskattat av mig, det är så sällan vi får egentid men när vi väl får det så används den på bästa sätt...

tidig soluppgång med klarblå himmel på östersjön... 

solnedgång... 

... Vi har det så harmoniskt, glatt och mysigt, vi kan göra och prata om allt och jag har inga tvivel på att S är den rätta för mig, redan  när jag träffade honom för 1,5 år sedan visste jag att han var den jag skulle vara med. Sedan har  våran resa haft farthinder och prövningar men så är det för alla... Jag är bara så otroligt glad att han finns i våra liv, han och hans underbara son X som jag minst sagt älskar lika mycket! 
Alla människor söker på ett eller annat sätt, alla vill hitta sin väg och lycka i livet... somliga vill ex.  resa, andra kanske shoppa vad vet jag, man har sina drömmar, hopp och sina  mål! Att träffa någon som S, känna trygghet, ha fina vänner, familj och jobb... att kunna känna lycka,glädje och uppskatta det man har är för mig  det bästa och jag är så tacksam för mitt liv nu!

Min Fina <3 

mys i solnedgång... 

<3 

Turister i helsingfors

mys i soluppgång... 

Hytten var handikappanpassat med reglerbar säng, passar mig utmärkt! 

I hamn... var en lyckad tripp... :) 

 Det var evigheter sen jag hade så mycket tid i från barnen, hela 40 timmar... Jag har mina barn i princip hela tiden och det kan vara intensivt och det är ofta jag tänker att jag behöver ta igen mig lite... 40 timmar gjorde susen och nu hux flux ringde mamma och sa att hon tar med sig killarna till Öland en vecka... det är med blandade känslor, jag behöver tiden att vila på men oj som jag kommer att sakna! Vad tomt och tyst det kommer att bli... men jag är helt övertygad om att mina grabbar kommer få det toppen med mormor och morbror J... 

Ibland tar orken slut och man vill bara säga paus!

 Jag blev så glad när läkaren tom. rekommenderade en operation... Så förhoppningsfull med telefonen i handen ringde jag i morse till ortopediska mottagningen på SÖS för att kolla min status inför en operation och möts då av... "Jag kan inte se att du står uppsatt för operation... det står att ni har en vårdplan men hmm... konstigt! Din läkare är på semester nu men ska försöka få tag i en annan läkare... men räkna med 3 månader..." Där gick luften ur mig helt... Jag är så ledsen, arg, frustrerad... Tårarna sprutade som en annan fjant och min lilla O försökte trösta mig med att hämta S... du kan ha S mamma! inte vara ledsen.... A kramade om mig och sa: mamma förstår att det är jobbigt!! I den stunden är mina killar världens goaste... och i andra stunden trotsar, gnäller och bråkas de mig till vansinne... Men som jag älskar mina barn trots allt även om i stunder som denna är det så svårt att vara mamma... ingen avlastning och ingen vila... med konstant värk! Ibland tar orken slut och man vill bara säga paus! 

Har iaf. bevis på vad läkaren sa... 

Goos när killarna  inte bråkar... 

en lycklig snyftarfilm falla rätt på plats...

Solen strålar för fulla muggar, likaså min förbannade ischiasvärk i benet. I går när jag skulle sova kände jag mig så ynkligt liten då värken var fördjävlig rent ut sagt. Tårarna forsade av dels smärtan men även över frustrationen att jag vill verkligen inte ha såhär ont och vara så fysiskt begränsad... jag vill träna!! Gå!! stå rakt! Nu när jag formulerar mig i skrift kan jag sedan när allting är bra och smärtfritt minnas och uppskatta varenda sekund av att vara smärtfri, för det hoppas jag operationen kommer göra mig... hel igen! Längtar :)

Igår kväll tittade jag i min ensamhet på en köpdvd från hemköp "Dear John". En romantisk snyftarfilm i stil med vad jag gillar, jag gillar iof. många olika filmer, men ibland kan en lycklig snyftarfilm falla rätt på plats... 

Efter att haft svårt att somna fick jag iaf. sova hela natten, vaknade tidigt av att mobilen blippade till, men det gör inget för att jag älskar tidiga mornar, lite gos med O och sen  frulle, kaffe och en bok på baksidan med morgonsolen värmande på kroppen... bra start på dagen! 

9.30 väckte jag min stora kille A som lagt sig till med många tonårsmanér, taskig attityd, sovmornar... hmm... men efter lite gos med honom hamnade jag med ett papper och en penna på baksidan igen och tänker på vad man ska göra av dagen?? Kanske blir det en dag hemma och lite plask för barnen i plaskarpoolen... 

En fredagskväll..

hembonat på mitt sätt!

Mitt vardagsrum är nu lite nymålat och tapetserat och jag känner mig faktiskt nöjd, nu är det lite ny inredning som saknas men det ska snart vara fixat! Förändring som sagt är alltid kul, och jag gillar det! Som ensamstående med två barn med en dyr bostadsrätt får man ju ta lite i taget, men min tanke är ju att detta är ett hem där mina små ska växa upp, så jag har ju all tid i världen... Men för mig är det viktigt att jag trivs, hembonat på mitt sätt! Sen att det inte är så "modernt" är mindre viktigt... 

Mitt vardagsrum...

Kök...

sovrum...

Under tiden då  min pappa tog sig tid att måla och ha sig, tog jag och S barnen till Naturhistoriska, en billig aktivitet men otroligt uppskattad! Klart ett av de bästa museum i stan... Vill återigen bedyra mina hjärtan, är faktiskt så otroligt glad för att jag har S och X i våra liv... även om  fegar och blir osäker och ifrågasätter honom titt som tätt! Men den kärlek jag känner för S har jag aldrig känt för någon annan... han är min stora kärlek och min vän i livet! oavsett vad som händer så har han  en väldigt stor del av mitt hjärta! Älskar honom för att han är den finaste kille jag vet och han är min diamant helt enkelt! 


 Kvaddade dock en moppe han fixat till mig, jag visste att jag inte skulle sätta mig på den för att jag har alltid en sådan otur när det gäller sånt!! Men wtf liksom så körde jag en liten tur och blev lite rädd och tappade kontrollen... så PANG!! skrapade benet och foten och har blåmärken till höger och vänster men ryggen klarade sig... ;) fick så dåligt samvete att jag kvaddat hjärtats moped så jag bakade muffins med en sur topping på, men den var gjord av kärlek iaf. :) 

Mitt uppskrapade ben...

Kärleksmuffins! 

A fick följa med S och X och hans föräldrar till Eskilstuna Zoo, så himla gulligt av dom att han fick det medan jag ska ta min lilla O till Dr. igen... avslutade sin sista penicillinkur för ca. 2 veckor sedan och nu är lillskrutt risig igen... :(

Hon är min absoluta förebild och min själsfrände!

Det blev inget museum idag... dagen började med sol...  bad kändes för mig som en bra idé, men barnen ville till Katasch, ett jättefint lekställe som faktiskt passade perfekt en dag som denna! Lite tråkigt dock för tanken var ju att S och X skulle  med på museum, så A blev väldans besviken från en början att han inte skulle få träffa X, men han var okej med att vi skulle ta det någon annan dag! 

morgonsolen på min baksida! 

Jag tror att det var  nog meningen att vi lite spontant valde katasch istället, för i språng dit hör jag den bästa rösten ropa efter oss och det var min helt underbara fina vän M... så hon och hennes pojke gjorde oss sällskap! Det bästa sällskapet <3 som när jag skulle till ortopeden förra veckan dök hon upp lagom till att jag skulle åka och var mitt stöd... Hon är min absoluta förebild och min själsfrände! 

Min lilla sjökapten...

M och hennes söta lilla stora pojke :) 

O styr kajutan!! 

Under dagen medan vi var på utflykt så målade papsen om i mitt vardagsrum... så i morgon när han satt upp fondtapeten är det färdigt... alltid kul med förändring! 

det är ingen enkel match!

Usch det här med barnuppfostran, det är ingen enkel match! Det är en match mellan mig och dem, mellan dem... är det inte båda som djävlas så är det den ena... 1 vecka har gått med ledighet och 4 återstår... Ledighet i all ära men SUCK! stundtals faktiskt... Gäller ju att stimulera killarna, hitta på saker och vad bjuder sommaren på för väder då: 

Det här skitvädret! 

I morgon blir det museum, det kan ju fungera som aktivitet... frågan är vad man ska sysselsätta sig resten av tiden om vädergudarna tänker bjussa på regn hela tiden... Jag får väl besöka alla av Stockholms museum i värsta fall, men så himla kul är det ju inte!  

Jag har så många kloka vänner... :) Jag  hängde med min granne hela dagen/kvällen igår,  hon är supergooo och hon får mig att reflektera och fundera om saker som är bra att fundera på ... Sen just nu såg jag ett väldans passande citat (på kloka N:s sida på FB)  för mig tror jag bestämt: 

Jag är så glad att han finns!

De senaste två dagarna har jag känt en oro i kroppen, I går var jag helt yr och matt och kände mig allmänt nedstämd... Tror att det är kroppens sätt att ställa om sig från jobb och måsten till att "vila" ta det lugnt, något som för mig inte känns helt roligt alla gånger... fast ett nödvändigt måste att göra, så ont som jag haft i min rygg under våren och alla piller jag fått ta för att lindra smärtan behöver jag nog vila... Vill inte ha ont längre! Måste försöka se framåt... mitt mål efter operationen är att jag såklart ska slippa ha ont men att träna "rätt", under rehab så tänker jag försöka träna varje dag... bygga upp bålen och magens djupa muskler... I dagsläget kan jag ju inte annat än att ha sjukgymnastik och träna konditionen med hjälp av att cykla... i går när jag kände mig vissen så ringde jag pappa så han kom och passade barnen så jag kunde cykla i 2 timmar... sedan är det den här bedrövliga  sinnesstämningen av nedstämdhet  då... Men jag kurerade mig hos mamma efter sjukgymnasten i går och hon påminde mig om att det finns de som har det värre... det är klart jag tycker det känns tufft ibland... kronisk smärta, barnen på heltid, ingen som bara tar dom ibland ( utan att jag ber om hjälp då)  så att man får några nätter själv så...Men mamma försöker dock några timmar här och där, en natt då och då och det är bättre än inget! Även om jag måste be om hjälp och en känsla av att vara beroende av folk som egentligen inte behöver ställa upp... När jag nu lyckas få några timmar här och där... vad ska man göra av tiden på bästa sätt? Vila då känns bortkastat även om det är kanske just det jag behöver... Men som sagt det finns dem som har det värre... För hur det än är har jag så mycket bra i mitt liv, två helt underbara barn, en fin pojkvän, familj och vänner! Ett jobb där jag trivs och ett fint hem... så varför klaga liksom? Det verkar ju otroligt dumt när man tänker efter... I går efter kureringen hos mamma kom S, och allt tungt i bröstet lättade... han betyder så mycket för mig och ger mig så mycket harmoni... Jag är så glad att han finns! 

Vistas i en vacker natur... Vid Tyresö slott...

Tillsammans med nära och kära <3

Min fina underbara... 

Jag drömmer ju alltid intensiva drömmar där jag oftast pratar i sömnen och så...  Härom dagen påstår  S att jag  pekat mot dörren... " nu händer det grejer! Titta en apa!" hmmm... va säkert en sådan här apa då... ;)

Musik is the shit liksom!

 Sitter här i morgonsolen och dricker mitt morgonkaffe, känner smultrondoften från grannens jasminbuske och lyssnar på mitt älskade spotify. Tänk vad musik fungerar som balsam för själen? Är jag ledsen kan jag förlika mig eller finna tröst i texter som beskriver mina känslor ordagrant, en känsla av att man inte är ensam. Sedan finns det mängder av kärlekslåtar som beskriver eufori... Är man glad eller arg finns det låtar som förhöjer känslan... Musik is the shit liksom! 

Min baksida...

ventilerar

Var hos ortopeden i torsdags och han föreslog en operation till hösten, de gör inga planerade operationer under sommaren, trodde jag skulle skrika av lättnad! Jag är så less på att ha en kronisk smärta, det är något som slukar energi, jag kan inte stå rakt och är helt sned och nervsmärtan i benet blir olidlig stundtals, speciellt om natten. Så en operation är efterlängtat vill jag lova! 



Så nu är det semester eller sjukskrivning rättare sagt, men något som faktiskt känns helt till sin rätt. Jag ska spendera veckorna med lite småturer, vila, sol och bad och lite sjukgymnastik... Första veckan inleds av en underbar morgon i solens glans med en stor kopp kaffe... Mums! 


Jag har rensat hemma, rensat i garderoben, 3 fyllda pappkassar till mamma och en stor IKEA påse i sopporna, fortsatte med alla köksskåp och fyllde 3 soppsäckar, så nu är det ordning & reda hemma, skönt. 
Jag har under de senaste åren Möblerat om, skiftat rum, tapetserat,målat, bytt ut möbler i alla rum och i sommar är det vardagsrummet jag ska fixa till, ut med det gamla och in med det nya! Det känns som ett steg i min inre läkningsprocess till att hitta mitt "nya" gamla jag... 

Våga lita på... min pusselbit... <3

Jag har fortfarande mycket kvar att jobba med hos mig själv, exempelvis min oförmåga att känna tillit. 
Jag försöker ständigt skydda mig från att bli sårad "lurad". Jag vill inte vara blint godtrogen, men ibland måste  man våga bara ge sig hän och ta risken... 

Även om jag kan tyckas verka självsäker, så kan det vara roller jag kliver in i... exempelvis på jobbet, fast innerst inne är jag allt annat än självsäker och har en väldigt skev självbild... så ska försöka ställa den tillrätta!! 


Men nu med en stor sol på himlen så blir det till att packa lite fika och bege sig till stranden!! 


<3 Kram

Små saker i vardagen som gör mig glad... en liten blomma av A kompis  L.. <3