Allt förändras när vi förändras...

'

jag slocknade skönt på soffan !

USCH nu är det 2 veckor sedan jag opererade mig och första veckan var min lillplutt sjuk så vila har jag gjort kan jag lova. Men är så sugen på att komma i gång och rastlösheten i mig är inte så trevlig just nu. Som jag ska träna snart, ut o gå... bara röra mig!! 

Rakare är jag tycker jag nog...

krasslig stackare...

Helgen har varit mer i min smak tillsammans med alla mina favvisar. I Fredags var vi och andades in våren vid Tyresö slott och käkade glass... Lördagen tillbringades hos S i Tallkrogen och vi hann med både lekland och sköna vårpromenader i solen. Vi avslutade helgen vid hamnen nere i Nynäs... jag slocknade skönt på soffan!
Vår:

Bus:

Havsvindar och lek:

Tänkvärt:

 

vill vill vill

Jag tänker ofta på HUR saker och ting kommer sig att bli så som det blir... Självinsikt och förbättring! Ibland kan jag vara ganska hård mot mig själv, nästan lite dum! Det är lätt att ge andra råd men desto svårare att leva upp till dom själv! Jag behöver struktur runt om mig då min huvud lätt blir lite överbelastat med tankar och funderingar... det måste jag få ut på ett eller annat sätt... ibland räcker det med att skriva lite, måla har varit ett alternativ, prata! haha jag får ofta höra att jag pratar mycket även om jag själv inte tycker det... då kom det där med självinsikten in... 
Det är en vecka sedan operationen och jag har haft en ganska bra vecka, min lillskrutt är sjuk igen och ska återigen till VC för att kolla honom. Helgen tillbringades i stilla ro med nära och kära.
Jag har insett att de här kommer vara en prövning för mig att vara sjukskriven igen och ta det lugnt!! Vill tillbaka till jobbet, vill träna... vill vill vill... även om jag fortfarande har ont och är fysisk begränsad så känner jag mig bättre än innan operationen. Har hopp om att bli bra nu!! Kom in och läste på en blogg av en slump där en kille hade i en olycka skadat ryggen och fått genomgå ryggoperation och efter flera års smärta kommit tillbaka till att springa maraton. Jag kanske inte strävar efter maraton men efter joggingturer, långa promenader, pass och ingen smärta! Smärta kan verkligen äta upp en, få en lite småknäpp och disträ... så hoppas nu att jag blir kvitt all onödig smärta helt enkelt! 
S har varit helt otrolig, orkat med mig ;) men även ställt upp både på mig och mina små... Tänka sig att träffa någon som får en att känna sig så fullkomligt hel, min pusselbit... all kärlek till honom <3 
Lite bilder som får mig att njuta: