Väldigt träffande och JAG är så mycket lyckligare nu!!

Tycker det är fint när mitt hjärta sjunger några textrader och säger den här låten passar in på dig! Både han och jag sitter som frågetecken och kommer inte alls på vilken låt raderna är tagna ifrån... men så idag kom han på vilken låten var: 

Väldigt träffande och JAG är så mycket lyckligare nu!!  

"Jag har sökt den värmen

Den värmen som man får när nån är hemma
och inte bara plötsligt går sin väg
och varken säger vart han ska och vad han gör
Det är väntan som fördärvar och förstör

Jag har vakat många nätter
Förhandlat med mig själv
Jag har sagt “du borde lämna denna mannen nu ikväll”
Det tog allt för många år
för mig att bli äntligen bli fri
Det har slitit mig itu
Det fanns ingen bara du
Men jag är lyckligare nu
Jag är lyckligare nu

Och så all den där spriten
som du säger att du lätt kan kontrollera
Jag såg hellre att du sett
nån annan kvinna
som du velat röra någonstans
Då hade jag ändå haft en ärlig chans

Jag har vakat många nätter
Förhandlat med mig själv
Jag har sagt “du borde lämna denna mannen nu ikväll”
Det tog allt för många år
för mig att bli äntligen bli fri
Det har slitit mig itu
Det fanns ingen bara du
men jag är lyckligare nu
Jag är lyckligare nu

Jag har vakat många nätter
Förhandlat med mig själv
Jag har sagt “du borde lämna denna mannen nu ikväll”
Det tog allt för många år
för mig att bli äntligen bli fri
Det har slitit mig itu
Det fanns ingen bara du
men jag är lyckligare nu
Jag är lyckligare nu

Det har slitit mig itu
Det fanns ingen bara du
men jag är lyckligare nu
Jag är lyckligare nu
Och jag är lyckligare nu!
(lyckligare, lyckligare nu)"

http://www.youtube.com/watch?v=2NtP7I2-_Rk

Måndag, nyopererad och sjukskriven...

Måndag, nyopererad och sjukskriven... Jag började googla igår på hur länge man har ont efter och så, det skulle jag INTE ha gjort för då fick jag bara upp forum och bloggar där operationer varit misslyckade, jag skulle behöva höra mer positiva historier! Men på någon faktasida fick jag fram att det dröjer 2-3 månader innan man är helt symptomfri, jag gick själv ner till vårdcentralen idag och det är en bedrift bara det såhär 4 dagar efter operationen. Jag har känningar av ischias men det måste väl fortfarande vara svullet efter ingreppet och en obehagskänsla av bortdomnad i vaden och foten, men hoppas som sagt det försvinner med tiden... 

Jag har två månaders rehab innan jag kan börja jobba och första dagen är snart avklarad, jag kommer nog att klättra på väggarna snart. Jag såg en film idag... "Jag saknar dig" Fyfan vilken sorglig film, tårarna sprutade hej vilt! Men bra var den! Och filmmusiken också... så bra! Musiken har jag lyssnat på innan så tyckte det var dags att se filmen...Jag får väl hyra filmer, promenera, träna på att bara vara... se till att bli frisk i min rygg och njuta av hösten! 

den ena pruttade och rapade den andra snarkade och den tredje ja hon skulle upp och kissa stup i kvarten

Jag borde egentligen sova... S har tagit grabbarna på Mc´donalds och jag har inte sovit en blund i natt...
 I en sal med tre rumskamrater 80 plus där den ena pruttade och rapade den andra snarkade och den tredje ja hon skulle upp och kissa stup i kvarten så fanns där ingen möjlighet till sömn. Men när morgontimmarna steg sig på och efter att jag vridit och vänt mig om hela natten gick jag upp och kände mig betydlig bättre... Jag kunde gå själv utan stöd och tog mig då en dusch och gjorde mig redo för hemgång... 

Lite höst på ingång... 

suger åt mig av solen då... 

Operationen skedde i torsdags och blev nog större än tänkt från början, jag var inställd på titthål och ca. 30 minuter men istället blev den dryga tre timmar och jag fick ett stort snitt på ryggen... Så när jag vaknade och förstod att det gjorde betydligt mer ont än väntat och jag inte alls var så mobil som jag ville var jag mer eller mindre chockartad! Nåväl har värk i snittet och en aning i benet men hoppas det ger med sig med läkningen...Jag är hemma nu iaf. Och mina fina fina underbara S har tagit hand om mina killar och har visat en sådan fin omtanke, finns ingen jag älskar mer (utan alla våra barn då såklart) 
Sedan har jag fått hjälp av papsen och mamsen och barnens farmor och T... tack <3 och för alla värmande ord på FB... tack <3 

denna vy gladde mig på sjukhuset... suck! 

skavanker här och där och vanor med ditten och datten!

Klockan är sju och barnen vaknade nyss... men jag har redan haft mina timmar i lugn och ro, jag har hunnit med att städa och dricka kaffe. Vet inte vad det säger om mig? Även om jag vaknar för värken nu så har jag alltid vaknat tidigt! Hur sent jag än lägger mig så vaknar jag likväl alltid lika tidigt... pensionärsvarning kanske? Mycket pensionär kring mig... skavanker här och där och vanor med ditten och datten!  Men jag gillat! Tidig morgon då alla sover är den bästa tidpunkten på dagen... min tid!

Har kommit underfund med många saker i morgonstundens kaffedrickande och städande... Min filosofi brukar vara att det som är menat att vara blir även om hur mycket man än tänker finns det inga enkla svar... men det är just det! Det gäller ju att se HUR det egentligen är och inte se det man kanske vill se... Att gå till sig själv och se vad som är viktigt för mig och mina barn såklart! hjärnan snurrar på medan musiken flödar...

http://www.youtube.com/watch?v=t1Oin4lHlXU&feature=related SKÖN låt!! lyssnat på ett X antal gånger denna morgon...

Nu fortsätta med mina morgonbestyr!

Jag är så stolt, han kan min fina!

Sicken morgon det blev... En planeringsdag på jobbet, O:s förskola stängd och barnvakten sjuk i sista sekund... Vad gör man?? Inte nog att man är den som alltid vabbar, som kollegorna måste anpassa schema efter, ta hänsyn till... Min situation som ingen annan rår för men som ständigt påverkar allt i mitt liv och mycket på bekostnad av mitt jobb! Jag älskar mitt jobb och vill utvecklas, men ibland med vab, stängda dagar på skola/förskola, min rygg så är det svårt att få allting att gå runt! Jag ville verkligen gå idag, dagen skulle handla om något jag verkligen brinner för så det var med en besvikelse jag insåg att jag förmodligen skulle få bli hemma idag. Men så som en blixt från klar himmel erbjuder sig faster/gudmor att ta O... och min dag blev räddad! 

För dagen handlade om hur man möter barn med särskilda behov i förskolan, dokumentation och lite olika metoder... detta som jag ska få vidare kunskap i vid 3 tillfällen på specialpedagogiska institutet för att sedan kunna förmedla vidare till mitt arbetslag! Föreläsningarna var väl till en besvikelse då mycket var bara repetition men det var verkligen intressanta diskussioner. Jag skulle verkligen kunna tänka mig plugga vidare till specialpedagog och arbeta mer bara med barn i behov av särskilt stöd... Så roligt! 

I går var hjärtat här och jag var en aning märklig tyckte han, mest pg a att jag har ont just nu, de resulterar i att jag blir disträe... det är mycket nu ju! Men min älskling bakade en kladdkaka då jag var sugen och han gjorde det med bravur! Jag är så stolt, han kan min fina!   
kvällen till ära kommer N och vi ska ha filmmys! 

de "jobbigaste" ungarna som oftast gör mest avtryck...

Hoppas på att jobba  imorgon, det är planen nu, lilleman är trött men feberfri... han slöar mest på soffan!! Tycker det känns jobbigt med det där provet det tog på VC igår, även om det säkert inte är något så sätter det igång tankeverksamheten i min skalle... Min lilla bestämda, trotsiga, envisa älskade mammagrisunge.
 I dag när jag lämnade A i skolan så kom det fram en tjej... Hon sa: Är det där Oskar? Jag: mm... (Jag kände igen henne som en storasyster till ett av dom barn som O sägs varit på mycket på den förra förskolan) Hon: Jaha! Han var jätteelak varje dag  mot min lillasyster!) Jag: Nej du det tror jag inte för O är inte elak!! Han tyckte nog om din syster men är så stark... Hon: Ja, en gång kramade han min lillasyster jättehårt!!!! Det var den gången jag fick höra att O tagit ett strypgrepp på ett annat barn, men som flickan sa, en jättehård kram. Tror ju inte en tvååring tar ett medvetet strypgrepp och säga vad man vill om O men elak är inte, jag är så glad att jag bytte förskola till honom då han utvecklats med raketfart, han har kvar sina kompisar från förra förskolan för omtyckt var han, jag fick höra härom dagen från en pappa att de döpt sin nya unge till Oskar då hans storebror bestämt ville det efter min lillprins då... Men det är de "jobbigaste" ungarna som oftast gör mest avtryck... 
Vidare till min stora kille som befinner sig i en fas... herregud vad känslig, självisk och dryg han kan vara samtidigt som han är världens snällaste, mysigaste, klokaste mest omtänksamma kille jag vet! Just nu tampas han jättemycket med sina känslor som varken jag eller han tycks få bukt med... Jag känner igen mig så himla mycket i A och jag misstänker vart hans splittrade jag kommer i från... Det är inte alltid lätt att vara mamma, sicken tur att jag har nära och kära jag kan bolla med, jag tycker det är svårt att räcka till men pratade med mitt hjärta härom dagen och tror jag kommit fram till en strategi i min föräldraroll för att få kontroll på läget här hemma... Med den bakgrund jag/ vi har är harmoni,trygghet och tillit det viktigaste... och för att komma dit måste det finnas tålamod och plats för utlopp för jobbiga, ledsna, arga känslor och TID till båda killarna var och en.  Jag som mamma jobbar med att försöka vara konsekvent, med positiv bekräftelse och rutiner... mycket kärlek! fast kan säga helt ärligt att stundtals känner jag mig mest arg och som en tjatig sur gnällmorsa så gissar att jag har mycket kvar att jobba med mig själv där... För när allt kommer till så är det mina två helt underbara pojkar jag kämpar för, dessa små monster gör mitt liv helt! Som jag älskar!! 

vimsigare än vanligt

Jag hade ju tänkt jobba idag med det gick ju i stöpet då lillplutt är sjuk igen... Vi var hos läkaren i dag och han tror det är ett virus som inte vill ge med sig då det inte var streptokocker denna gång, men de tog ett jobbigt ångestladdat blodprov för att försäkra sig om att det inte är något annat... jag ska ringa på onsdag och jag slår bort tankarna om det värsta till dess, för med all säkerhet är det ju ett segt virus. Men i det sega, sjuka så har min rygg känts helt OK i dag... o det är ju inte fel... men hoppas såklart att han tillfrisknar och att jag kan jobba i slutet av veckan. 
Tur i oturen var att A:s skola var stängd i dag och det hade jag missat helt, koll som man har, jag hade missat att anmäla A till ett kalas i går också som han hemskt gärna ville gå på, men det löste sig i sista sekund, jag är vimsigare än vanligt. Så mycket i skallen till och från, känslor hit och dit och så en kommande operation... 

Jag får ofta höra att jag pratar mycket

Metaforer har nog alltid legat mig varmt om hjärtat... tycker det är bra sätt att förklara en känsla för någon som kanske inte upplevt det man känner just i den situation... även ordspråk och citat. Det finns så mycket visdom... och att man är lyhörd är en av de viktigaste egenskaperna, det och ödmjukhet. Det finns hundratals viktiga egenskaper såklart men några måste slå starkare. 

Jag får ofta höra att jag pratar mycket, oftast som något negativt, det är något jag har med mig och verkligen medvetet försöker tänka på, iaf. mina ordval och att hejda mig när diskussionen är  i gång... har tom. gått en samtalskurs där jag fick lära mig att hålla ett professionellt samtal, haha... det var inte det lättaste då min hjärna och mun  jobbar snabbare än att jag hinner hejda mig... Men även om jag pratar mycket tycker jag  inte  alla gånger det är något som behöver vara negativt. Dels är det lite så jag är och jag försöker ändå vara lyhörd och absolut att jag kanske tror på min sak många gånger men jag är inte sämre än att jag kan ändra uppfattning och lyssna in andra... Jag försöker ha ett positivt förhållningssätt till saker och ting, även när allting talar emot mig... jag tycker och tänker och ibland kan jag påverka och då kan mitt "prat" vara bra...  

Att blogga är ju ett sätt att få utlopp för prat som man kanske annars överöst andra med, nu kan  man välja själv  ju om man vill läsa eller inte... en uttrycksform helt enkelt likaväl som jag älskar att fota, måla... och prata uppenbart :) 

I morgon blir det jobb, hoppas jag för lillen är sjuk igen men hoppas på att han tillfrisknar, bara en och en halv vecka kvar till op. så vore så skönt och stimulerande att få jobba lite innan... saknar alla barnen på jobbet!! Så idag blir det städa och tvätta sedan handbollsfinalen klockan 16... har haft en skön men ond ledighet men som ändå givit mig mycket tid, både med mina småpluttar, vänner och med hjärtat! Tror jag är rustad för hösten nu... även om sommaren är min årstid. 

Små detaljer i vardagen är de som betyder mest

Små detaljer i vardagen är de som betyder mest, det gäller bara att upptäcka dessa små betydelsefulla detaljer. Likaså när man fotograferar vilket är ett amatörintresse hos mig men främst hos min vän N... I går tog vi en tur till slottet där hon testa sin nya kamera... Shit asså jag ser verkligen nu hur jag lagt på mig, mycket vätska av piller,  det är biverkning men också av att jag är så fysiskt begränsad, men nu är det inte långt kvar innan min operation  och efter det hoppas jag komma i gång ganska snart  med träning och bättre kost, mindre socker. Men jag tror bestämt på att hålla en allsidig kost med både kolhydrater, protein  fetter och dyl. banta med hjälp av olika dieter ger ett kortsiktigt resultat men ska det hålla i längden behöver man äta det man vill med måtta och dra ner på intag och mängd. Sen sund motion och allsidig... men jag känner ingen panik än men längtar ändå till att kunna röra mig smärtfritt och kunna träna! 

Några bilder från igår...

En bild som N tog... Andas...

En liten tanke från en vän...

förbannade rygg...

Jag sitter här klockan 7 på morgonen och har varit vaken i två timmar... men halvt vaken sedan tre på natten då mitt ben värker av ischiasvärken... Håller på att bli knäpp av alla förbaskade skitpiller jag måste ta för att hålla smärtan i schack... Nu är det bara dryga två veckor kvar till operationen och jag är förväntansfull... dricker mitt morgonkaffe och googlar på nätet om diskbråcksoperationer... Jag vet inte riktigt vad jag kan förvänta mig men hittade i ett forum någon som yttrat sig efter sin operation: 

"direkt då jag vaknade upp kände jag att smärtan var borta helt i benet. Helt underbart efter att haft ont så länge.
Nu e det 6 dar efter operationen och jag e lite yrslig men ryggen e ok, jag e bara stel o trött i kroppen. Och helt fantastiskt är att jag e nästan helt utan värktabletter! Tar bara 1-2 alvedon ihop med en antiinflammatorisk, men ont har jag nästan inte alls"

Så lite så hoppas jag operationen har effekt på mig, jag kan leva med ryggont men inte med den här nervsmärtan i benet som gör att jag sover dåligt och knappt kan gå... Något att se fram till helt enkelt, sen ska jag börja träna och gå som bara den... som jag längtar!! :) 

Vi alla har olika förutsättningar men bara man gör sitt bästa!

En helt underbart mysig tripp till Furuvik fick vi, killarna var förväntansfulla och med en dag som bjöd på bad, picknick, djurpark, wild kids äventyr och tivoli var killarna nöjda, vi med såklart! Vi avslutade dagen på ett mysigt hotell med god middag och bad i hotellets pool, vi somnade alla framför Tvn... 

Den här sommaren har jag haft så otroligt ont av mitt diskbråck och har verkligen varit begränsad men trots det har den varit mysig och givit mig så mycket... Jag har mina "issues" och har svårt med tillit och fått några bakslag hit och dit och detta tampas jag med... Det är inte alltid det lättaste men jag försöker... Man får omvärdera och se till här och nu och framåt, försöka se klarsynt samt att gå till sig själv, för många hjärnspöken finns det samtidigt som en känsla är en känsla... Men den känsla jag har när VI , jag och S är tillsammans är den bästa! Vi bygger från grunden, tampas med motgångar och blir starka tillsammans, vi lär känna varandra mer och mer och efter dessa två dagar har jag förstått att jag måste övervinna mina rädslor för att kunna gå vidare och jag är lyckligt lottad att jag har mitt hjärta med mig... Älskar denna man mer än jag vet inte vad... han och barnen och det inkluderar alla tre barn betyder så mycket och jag är lycklig som har fått äran att ha dessa fina killar i mitt liv!! 

I allt det fina så händer det saker vid sidan om som får mig att känna frustration och ilska...En sorg på sitt sätt både för han det gäller men även för hans familj och främst hans barn.  Det finns människor man helst vill slippa ha att göra med och förhoppningsvis kommer att slippa så länge de bara förstör och sätter oro och käppar i hjulen... Mina barn saknar någon men den någon finns inte mer! Den någon saknar insikt, saknar förmågan att förstå  och känna med andra människor... En förälder vill sitt barns bästa, sätter sina barns behov i första rummet och vill vara med att ge skjuts in i framtiden och se sina barn växa upp och ge dem redskap och värderingar till att bli vettiga bra människor...  Man vill ge sina barn trygghet, kärlek och möjligheter... Vi alla har olika förutsättningar men bara man gör sitt bästa! En förälder vill skydda sina barn... och det är vad jag gör nu! Sen blir jag ledsen av att höra att andra blivit utnyttjade, svikna och sårade... och mitt råd är att hålla fokus, va stark och omge sig av nära och kära...  lägg energin på de som är värt att lägga energin på... allt blir bra förr eller senare!! Det blev det för mig även om jag blivit ärrad på vägen så har det gjort mig till en starkare människa! 

förväntansfulla...

Bad...

bad...

Övervinna rädlsor...

Paus... 

Djur...

Törstig...

Osses kusiner...

så söt...

charmör...

Osses favvis...

hoppla...

flodtripp...

MIN ÄLSKLING!

 Tivoli...

Idag kommer killarna hem!!

 Idag kommer killarna hem!! Veckan har gått så fort och jag har inte gjort så mycket annat än att bara ta igen mig! Jag har umgåtts med älsklingen, vänner och bara haft det bra även om jag längtat! Fastän 5 dagar på 7 år kanske är välbehövligt  efter endast haft någon natt här och där så tror jag den här veckan gjorde susen. Jag vet att grabbarna har haft en mysig och skön semester, så jag har kunnat koppla av på ett sätt jag aldrig kunnat förut... mamma däremot är nog helt slut nu haha...men kärlek till henne som gör det här för killarna men främst för mig! Haft tid tillsammans med hjärtat och hans plutt, och med min fina N och min underbara vän M... så har trots smärta, orosmoment från det förflutna veckan varit mysig....varit en känslomässigt jobbig vecka men som resulterat i något positivt... för så är det... Efter regn kommer alltid sol och jobbiga saker gör en starkare och man är aldrig stark ensam, så är det faktiskt!! 

Andas är något som är A och O men har en extra innebörd för mig...  Hade en mysig eftermiddag/kväll med N... Vi  tittade på film bl.a. Walk  the line... en film som skildrar en verklighet som jag relatera till... fruktansvärt mycket och så jävla bra musik också... helt sevärd för dom som inte har sett den :) sen spånade vi på framtida projekt...

 

S och X... Bus och mys!! Världens finaste <3 

Avslutade veckan med en otroligt mysig kväll med fina M... mysmiddag och prat... 

tänk vilken frihet att slippa ha ont!

Älskar!!!! 

Mina barn är på Öland tillsammans med mormor och jag här hemma tillsammans med S, Jag undrar hur mitt liv var innan killarna kom för nu känns det otänkbart, egentid är välbehövligt men jag saknar dem sjukt mycket även om jag njuter av tiden tillsammans med S... 
Sedan har de senaste dagarna varit konstiga då mitt förflutna bråkas och stör min fina harmoniska tillvaro här och nu... Jag vill bara ha lugn och ro tillsammans med mina nära och kära! Inte mer avancerat än så!
Idag var jag och S ut på Dalarö och vi hade en mysig stund... vi fantiserade om framtiden, tänk vad skärgårdsmiljön och luften kan ge inspiration och drömmar, bara mitt liv är tillsammans med honom är jag nöjd!  Väl hemma så låg det ett brev från SÖS i brevlådan och väntade på mig... den 23 augusti ska de sticka kniven i mig och laga min trasiga rygg!! Ser fram emot det med hopp om att bli vanlig igen... tänk vilken frihet att slippa ha ont! 

Dalarö

Frihet,hopp och drömmar om framtiden...