Jag är så glad att han finns!

De senaste två dagarna har jag känt en oro i kroppen, I går var jag helt yr och matt och kände mig allmänt nedstämd... Tror att det är kroppens sätt att ställa om sig från jobb och måsten till att "vila" ta det lugnt, något som för mig inte känns helt roligt alla gånger... fast ett nödvändigt måste att göra, så ont som jag haft i min rygg under våren och alla piller jag fått ta för att lindra smärtan behöver jag nog vila... Vill inte ha ont längre! Måste försöka se framåt... mitt mål efter operationen är att jag såklart ska slippa ha ont men att träna "rätt", under rehab så tänker jag försöka träna varje dag... bygga upp bålen och magens djupa muskler... I dagsläget kan jag ju inte annat än att ha sjukgymnastik och träna konditionen med hjälp av att cykla... i går när jag kände mig vissen så ringde jag pappa så han kom och passade barnen så jag kunde cykla i 2 timmar... sedan är det den här bedrövliga  sinnesstämningen av nedstämdhet  då... Men jag kurerade mig hos mamma efter sjukgymnasten i går och hon påminde mig om att det finns de som har det värre... det är klart jag tycker det känns tufft ibland... kronisk smärta, barnen på heltid, ingen som bara tar dom ibland ( utan att jag ber om hjälp då)  så att man får några nätter själv så...Men mamma försöker dock några timmar här och där, en natt då och då och det är bättre än inget! Även om jag måste be om hjälp och en känsla av att vara beroende av folk som egentligen inte behöver ställa upp... När jag nu lyckas få några timmar här och där... vad ska man göra av tiden på bästa sätt? Vila då känns bortkastat även om det är kanske just det jag behöver... Men som sagt det finns dem som har det värre... För hur det än är har jag så mycket bra i mitt liv, två helt underbara barn, en fin pojkvän, familj och vänner! Ett jobb där jag trivs och ett fint hem... så varför klaga liksom? Det verkar ju otroligt dumt när man tänker efter... I går efter kureringen hos mamma kom S, och allt tungt i bröstet lättade... han betyder så mycket för mig och ger mig så mycket harmoni... Jag är så glad att han finns! 

Vistas i en vacker natur... Vid Tyresö slott...

Tillsammans med nära och kära <3

Min fina underbara... 

Jag drömmer ju alltid intensiva drömmar där jag oftast pratar i sömnen och så...  Härom dagen påstår  S att jag  pekat mot dörren... " nu händer det grejer! Titta en apa!" hmmm... va säkert en sådan här apa då... ;)