Jag trotsade mitt onda ben och vi promenixade en promenad... vidare till att hämta upp en "frisk" liten O på förskolan, men de var osäkra då han varit lite taskig i kistan. Men inga spår av det nu... som tur är! O och jag promenixade vidare och när man går med honom krävs det tålamod, han stannar tvärt, titt som tätt och ska titta och utforska allt, han är en jäkel på att räkna! Det är så roligt att se att han börja forma sig till en liten pojke istället för det där "bebis"aktiga... han pratar, frågar, uttrycker sina tankar och funderingar... det blir nog folk av han med.
Det känns som någon stormig höstvind ryckte tag i mig och skakade om allt inom mig... det börjar lägga sig och det känns lite som om det är lugnet efter stormen... tänker ta tillvara på lugnet och lägga min energi och mina tankar på det som får mig att må bra!
![]() |
| min lilla plutt som räknar alla löv i träden... |
![]() |
| Fina söta J... snart en tvåbarnsmamma! <3 |


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar