Kaffeburken...

Den här morgonen var jag påväg till jobbet, Osse har fått en otrolig separationsångest och började skrika och göra motstånd redan då vi skulle klä på oss kläderna. Men efter en stund när jag lugnat honom gick det vägen, jag ringde till jobbet och meddela att jag tänkte komma idag men uppmanades då att ta en dag extra med ungen. Han har inte riktigt varit sig själv de senaste dagarna, det är den tredje veckan han är dålig efter jul (inte sammanhängande)  och förmodligen är han matt i kroppen och kanske saknar han  sina gamla förskolekompisar. Han är inte samma BUS med glimten i ögat, så jag  hoppas den här dagen kan ge honom ett 100% tillfrisknande, efter hans vila så går vi ut i friska luften och hämtar nya krafter. 

Själv får jag otroligt mycket energi av försmaken till våren, tänk vad mycket sol kan göra? Jag har haft en "down" period ju... Men med solen känner jag mig på topp,  i alla fall nästan! Det gäller ju att uppskatta det man har, det gör jag verkligen... även om det finns något inom mig  som jag i bland påverkas negativt av... men det finns små saker i vardagen som kan betyda så mycket, lite som min kaffeburk!! innehållet i den klarar jag mig inte utan, men själva burken i sig har jag sett sedan jag var liten, hos min mormor och innan det tror jag den var hemma hos hennes mamma... Älskar den!