Livet kallas det och ibland svävar man fram och ibland snubblar man och då får man helt enkelt resa sig upp och traska vidare.
Men hur jag ska orka stå upp nu utan att snubbla,det vet jag inte...
Det började för ett halvår sedan när A var sjuk. En vanlig halsfluss, men som vanligt hade han yrsel och illamående. Äntligen fattade VC att de skulle skicka han vidare till barnmottagningen i Handen. För hur kan flera års av yrsel vara normalt?
Väl där skickas han vidare på en MR... Några veckor senare gör röntgen en bedömning att ist. för en MR göra en datortomografi på örat.
Vi tryckte på och tjatade till oss en ny röntgen för det var ju en MR som skulle göras...
I april får han en ny tid. Men vad händer, jo han får göra en ny datortomografi. Denna gång på huvudet som tur var. Jag får ett brev hem av läkaren som skriver att de har hittat något litet men han skriver ändå att "jag tror inte det är något farligt och jag ska inte vara orolig".
För två veckor sedan gjordes en MR... några timmar senare kommer samtalet. De har hittat något och vi måste akut in till Astrid Lindgren. Det var en torsdag... på fredagen kl 21.30 ringer barn/neurukirugen och säger att det är en tumör i hjärnan. På måndagen åker vi in och får veta att A ska opereras på torsdagen. En vecka efter det hemska beskedet...
Operationsdagen som varade hela dagen var en dimma...
vägen till återhämtning var tuff... A hade det otroligt tufft, så mycket smärta, illamående, yrsel...
Jag kände inte igen min pojke som låg där nästintill apatisk...
Men stark som han är... men hjälte,min fina pojke återhämtade sig och en vecka senare blev vi utskrivna från sjukhuset.
Nu väntar vi på svar om vad det är för en typ av tumör... det finns nämligen lite kvar av den i hjärnan och hur ska han behandlas vidare, det vet vi inte...
Det jag vet är att livet ät skört! Livet är orättvist!
Men den omtanke vi har fått av alla runtom är otrolig,
Imorgon fyller min pojke 11 år... han ska få den bästa födelsedagen. Det han har fått genomgå ska ingen behöva gå igenom.... Min snälla fina omtänksamma pojke! SOM jag älskar och beundrar.
Dum Spiro Spero
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar