onsdag 20 februari 2013

Avslut

I måndags var jag med min stora pojke på hans avslut i kyrkan... Där har  han under 15 gånger varit med i en stödgrupp som hjälpt honom att tackla saker och ting. Att det finns hopp bland annat och att tro på sig själv! Första gången han skulle dit fick jag släpa in honom och därefter har han skuttat  dit med glädje... Tänka sig en grupp som bara är för honom, där har han kunnat öppna upp och lärt sig allt om barns rättigheter och att man faktiskt har rätt att må bra fastän någon man älskar mår dåligt! Så det kändes vemodigt att göra ett avslut med gruppen. Jag blir varm i kroppen när jag tänker på vilken skillnad denna grupp  gjort för honom, men även finns där en ledsamhet över att  han ska behöva reflektera och bearbeta saker som dessa... alla som känner A vet att han är en klok liten kille med en sårbarhet och ett allvar inom sig, det han varit med om  har givit honom ett djup... min fina pojke. Min lilla kille har en helt annan bakgrund... så ovetande och bekymmersfri (än så länge). Men jag är så kinkig och blödig och har verkligen så svårt för avslut och avsked... 


Efter avslutet fick jag själv funderingar, funderingar som gjorde mig ledsen. De senaste 4 åren har det varit jag och barnen. Det är mycket som har hänt och inget  är som jag tänkt! Och bra är väl det kanske om man nu ska tro på ödet! Men just det här med att vara ensam i sin föräldraroll är något jag tycker är väldigt sorgset. Ingen att dela allt med... den där familjekänslan/sammanhållningen som jag faktiskt önskat funnits. Ingen att dela mina pojkars utveckling med... visst att jag har S och så men den villkorslösa kärleken man har för sina egna barn... det bandet man har tillsammans med den man satt sina små till livet med... JAG är så fruktansvärt stolt över mina pojkar och tycker killarna är det bästa som finns! Så om DU nu läser detta så delar jag med mig av den känslan att de är så otroligt fina och underbara <3 önskar att du valt en annan väg i livet så att du kunde vara en del av det fina och underbara!! Jag är hursom så lycklig över att jag får se pojkarna växa och frodas varje dag och är glad att det finns andra som är inkluderade i våra liv med väldigt mycket kärlek ... S som finns där och hans plutt <3... mina vänner och min familj!  

2 kommentarer:

  1. Du är såååå stark!!! Och dina pojkar kommer gå starkare ur det här! Kram

    SvaraRadera