Det finns inga hinder mer...

Helg igen... förra helgen urartade i ett känslomässigt kaos, men slutade i en insikt av mitt eget värde och vad det är som faktiskt är det viktiga för mig. Jag grät och grät och grät lite till, tills tårarna typ tog slut! Sen vaknade jag upp och tänkte... men vafan är det jag håller på med?!
 Mitt eget värde är det som varit min svaga länk medan min relation med S varit det starka... och istället för att lägga fokus på mig själv och min egen frustration har jag projicerat det på oss. Dessvärre fick vårt förhållande ta en jävla smäll och förtroendet och tilliten till varandra förstördes lite... men av hela mitt hjärta vill jag vinna tillbaka det fina vi hade/har och min tro är att vi är starka nog att övervinna detta också... för när allt kommer kring så håller jag honom så vansinnigt kär och att inte ha honom i mitt liv skulle vara som att tappa en pusselbit... inte helt!

Efter en lättsam vecka med en lättnad inom mig, avslutas här veckan och inleds med en fredag av egentid... märkligt och lite skönt!! Sedan att M kom och spenderade fm. på jobbet gjorde bara saken bättre...

Tänkvärt:

Jag är värdig att må bra!! Det finns inga hinder mer... bara möjligheter!! Vad som än händer blir allt bra i slutändan... så det så;)