Gäller bara att se de små sakerna och uppskatta det lilla tror jag...

Fy fan rättare sagt för att vara sjuk och inte minst för att barnen ska behöva vara sjuka... Första veckan var O sjuk, och när han piggnar på sig så insjuknar nästa och inte nådigt hur illa de mått. Som grädde på moset börjar jag må dåligt också. Såhär är det för alla men lite gnäll kan man väl få utlopp för tycker jag... 
Men nu när jag har fått det, utlopp alltså så får det vara nog, hoppas att piggna på mig/oss snabbt och få nya krafter till att ta nya tag!

Den här morgonvyn har jag varje morgon då jag går ner för backen hemma.
Förundras varje gång över hur många vackra nyanser himlen har, lite som livet!
Man kan aldrig förutspå livets gång, det kommer i många olika skeden,
med kärlek och sorg, framgång och förlust.

Detta träd går jag förbi  varje morgon,
tänkt att det är något vackert, robust och ståtligt med ekar just...
De har karaktär, har en historia med sig... är intressanta!
Likaså är det med människor... Alla bär på en ryggsäck, innehållet
i ryggsäcken präglar människan och gör den karaktäristisk...
Små saker i vardagen som får mig att reflektera, uppskatta,känna ... 
Gäller bara att se de små sakerna och uppskatta det lilla tror jag...