Allt har sin tid

Jag är nog lite som jag är, hur nu det är?! som alla andra kanske... jag vet inte riktigt hur jag uppfattas. 
Jag pratade med någon häromkvällen som sa till mig, visst var hon lite på lyset men : Jag tycker så mycket om dig! Du är lite knäpp så men ändå så duktig! Fast jag blir så ARG för du är... jag hittar inte ordet? Jag: disträ? Hon: Jaa precis, du kan verka tankspridd men ändå har du full koll!  
Jag är nog lite disträ, flummig... men ändå ganska medveten, två motsatser i ett och samma paket! 
Jag är nog lite dubbel i det mesta... När det kommer till känslor så är min självkänsla förkastlig, hur kan någon verkligen gilla mig?! Men när det kommer till jobb, mig själv, mina barn, mitt liv så känner jag mig ganska stark! Jag har det ordnat för mig och vet att jag kan om jag vill... men ändå så har det tagit mig många år att förstå det! Men då att sätta sina känslor på spel är skitläskigt tycker jag! 

Självförtroendet då...  tycker inte alls om det jag ser... men däremot så känner jag och? Jag är den jag är och såhär ser jag ut! Jag skulle liksom aldrig göra om mig själv för att behaga andra, så jag är nog ganska bekväm i mig själv även om jag är ful! Som sagt "tvilling" till stjärntecknet och knepig! ;) Även där är jag emellan två tecken,  för jag kan även hamna på oxens tecken, vilket jag nog skulle säga stämmer in på några av mina karaktärsdrag. Fast det har hänt så mycket med mig de senaste åren, träffade på en helt underbart go och fin tjej för några månader sedan där jag kände en samhörighet från första stund. Efter någon timmes samtal fick jag perspektiv på hur mycket jag utvecklats under de senaste åren... hon är där jag var för 3 år sedan och jag kunde relatera till vilken styrka de krävts för att komma dit jag är idag... Jag är ingen tyst mus längre...  

Alla är vi olika och har vår egna erfarenhet, vi gör våra egna val och ser på saker och ting utifrån vad vi bär med oss... Jag står inför en situation där jag önskar svaren fanns på papper... men där jag nu måste gå på min tro! Vad som är bäst och vad som är det rätta och det är svårt då jag omöjligt kan veta... 

När allt kommer kring så påverkas jag av det mesta vare sig det är de bra eller det dåliga. Den sista tiden har   viljan, hoppet och kärleken krockat ihop med frustration, tvivel och rädsla... summan av det hela är...

Han har nyckeln till mitt hjärta och jag måste släppa in honom där...och VÅGA! Allt har sin tid och även tar allt sin tid!  <3 Jag är såååå kär! 
http://www.youtube.com/watch?v=AdlRbqwq4A8